Så påverkas svensk rätt av EU:s nya arvsförordning

Så påverkas svensk rätt av EU:s nya arvsförordning

Den 17:e juli 2015 kommer en ny arvsförordning att träda i kraft för samtliga medlemstater i EU, vilket innebär en rad spännande förändringar för svensk internationell privaträtt. Genom det här inlägget ämnar jag belysa tre förändringar som kommer att påverka svensk rätt.

Arvsdomar i EU-länder verkställs

En första viktig skillnad i den nya arvsförordningen  ligger i erkännandet och verkställigheten av andra EU-medlemsstaters arvsdomar. I praktiken har vi i Sverige enbart erkänt och verkställt arvsdomar som kommit från våra nordiska grannländer. I och med den nya förordningen kommer medlemstater i EU även att erkänna och verkställa arvsdomar som kommer från EU-länder. Arvsförordningen kommer även innebära att medlemstater inom EU kommer få faktiska möjligheter att erkänna arvsdomar från länder som står utanför arvsförordningen, till exempel länder som Schweiz och USA.

Medborgarskapsprincipen förändras

En andra viktig skillnad i den nya arvsförordningen är att den tidigare svenska medborgarskapsprincipen gällande lagvalet vid arvsfrågor, kommer förändras. Enligt den nya arvsförordningen skall huvudregeln för vilket lands lag som blir tillämpligt vara den avlidnes hemvist. Till exempel om en svensk medborgare under en längre tid har haft hemvist i Spanien och sedermera avlider i Spanien, kan det enligt den nya arvsförordningen bli spansk och inte svensk lag som blir tillämplig vid fördelningen av arvet. Enligt den tidigare medborgarskapsprincipen hade svensk lag blivit tillämplig i ett sådant fall. Som utomlandsboende svensk kan det bland annat få konsekvensen att arvskatteregler kan bli tillämpliga om den enskilda är bosatt i ett land som tillämpar sådana regler. 

Däremot är det möjligt, för den enskilda, att genom en lagvalsklausul välja om medborgarskapslandets eller hemvistlandets lag skall tillämpas vid arvsfördelningen. Ett sådant lagval kan införas i den enskildas testamente. Viktigt att poängtera är att de lagval som görs blir gällande först efter arvsförordningens ikraftträdande. Det innebär att om en enskild person har gjort ett lagval innan ikraftträdandet den 17:e juli 2015, blir det tillämpligt om den enskilda avlider efter den 17:e juli.

Arvsintyg införs

En tredje nyhet i arvsförordningen är att det kommer att införas "arvsintyg". Införandet av arvsintyg syftar till att stärka EU-medborgares ställning och behörighet avseende arvsfrågor i andra medlemstater. Genom ett arvsintyg kan till exempel en arvinge, boutredningsman, testamentsexekutor, dödsbodelägare eller testamentstagare enklare hävda sin ställning och behörighet i andra stater som också har anslutit sig till förordningen. Arvsintyget kan således komma att innebära att ett dödsbo enklare kan hävda sin rätt över kvarlåtenskap som kan finnas i en annan medlemstat än i den avlidnes hemvistland. Enligt svenska förarbeten skall Skatteverket ges behörigheten att utfärda europeiskt giltiga arvsintyg.

Har du som kund frågor eller funderingar avseende arv eller testamente är du alltid välkommen att kontakta oss, så hjälper vi dig.

Christopher Ljungné 3 blogginlägg

De råd vi ger i bloggen är generella och inte avsedda att ge fullständig information i juridiska frågor. Råden kan därför inte automatiskt tillämpas i ett visst fall. Behöver du diskutera enskilda fall rekommenderar vi att du vänder dig till en jurist eller kontaktar oss på HELP Försäkring.