Bouppteckning

Den uppteckning av en avlidne persons tillgångar och skulder som görs vid bouppteckningsförrättningen.

Både själva förrättningen och bouppteckningshandlingen brukar kallas bouppteckning. Historiskt sett var bouppteckningens viktigaste funktion att utgöra underlag för beräkningen av arvsskatt. Idag finns inte arvsskatten kvar, men bouppteckningen fyller ändå flera andra viktiga funktioner.

Underlag för arv

Bouppteckningen utgör ett underlag för arvskiftet eftersom den anger vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade vid dödsfallet. På så sätt bidrar handlingen till att förhindra tvister i någon mån. Bouppteckningen ligger även till grund för beräkningen av efterarvets storlek. Det är inte ovanligt att uppgifterna i bouppteckningen är de enda som finns rörande de tillgångar som den först avlidna och den efterlevande maken hade vid den först avlidnas död. Detta är också anledningen till varför den efterlevande makens tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen efter den först avlidna maken.

Upprättandet av bouppteckningen ska göras inom tre månader från en persons dödsfall. Bouppteckningen ska sedan inges till Skatteverket för registrering inom en månad från upprättandet.