Kan man komma åt dem som sprider nakenbilder och hämndporr?

3 januari 2019

2018 infördes straffbestämmelsen olaga integritetsintrång för att skydda enskilda människors integritet på internet, till exempel i sociala medier. Hur har den här bestämmelsen tillämpats i praktiken?

Den 1 januari 2018 skärptes reglerna för vilket beteende som är tillåtet på nätet. Då infördes den nya brottsrubriceringen olaga integritetsintrång för att skydda den enskildes integritet i till exempel sociala medier (Brb 4 kap 6c §). Bakgrunden var att den tidigare lagstiftningen inte gav tillräckligt skydd åt unga, framförallt unga kvinnor, som utsattes för hat och sexuella trakasserier på nätet.

Straffbar spridning

Med hjälp av den nya brottsrubriceringen skulle det bli lättare att straffa spridningen av kränkande bilder. Det blev till exempel straffbart att sprida integritetskänsliga bilder som nakenbilder och så kallad hämndporr. Straffet för den som döms för brottet kan bli allt från böter till två års fängelse, vid grova brott till och med upp till fyra års fängelse.

Förutom nakenbilder och hämndporr blev det också straffbart att sprida uppgifter om någons hälsotillstånd, att sprida att någon har utsatts för allvarligt brott eller att sprida bilder på någon som är i en mycket utsatt situation, till exempel vid en olycksplats.

Fokus på avsikten

Av paragrafen framgår att gärningen ska vara "ägnad" att kränka någon. Det betyder att fokus inte ligger på om mottagaren faktiskt känner sig kränkt utan på om gärningsmannen hade för avsikt att kränka mottagaren. Bevisbördan hamnar på så sätt på gärningsmannens syfte och inte på hur den utsatte upplevde gärningen. Det behövs alltså inte bevisas att den som har utsatts har blivit kränkt eller lidit skada av gärningen.

Första året i siffror

Enligt en sammanställning från BRÅ, Brottsförebyggande rådet, gjordes det 1 107 polisanmälningar om olaga integritetsintrång under 2018. Av dessa anmälningar gick 9 till tingsrättenDen första domstolen i brottmål. Läs mer för prövning och i endast 3 fall blev det fällande domar.

Många menar att detta visar att det är svårt att tillämpa straffbestämmelsen i praktiken och att den inte har fått den betydelse som var meningen.

Frågan blir då – om bara 3 personer dömdes för olaga integritetsintrång under hela det första året, kan man då säga något om vilken betydelse bestämmelsen har fått i praktiken när det gäller att bekämpa hatbrott och sexuella trakasserier på nätet?

Förespråkare för bestämmelsen anser att det är för tidigt att dra några slutsatser om vilken påverkan den kommer att ha på enskildas integritet.

Paavo Fagerlund

Jurist & processchef

Kontakta oss på 0771-985 200 eller post@helpforsakring.se