Fått kravbrev från Njords Lawfirm?

4 januari 2018

Under hösten 2017 fick tiotusentals svenskar kravbrev från den danska advokatfirman Njords Lawfirm. Njords representerade Benaroya Pictures som har upphovsrätten till "Cell", en film som mottagarna påstods ha streamat eller laddat ner.

Är kravet korrekt och kommer det från upphovsrättshavaren?

Benaroya Pictures är den riktiga upphovsrättsinnehavaren till filmen och det är alltså ett korrekt krav från rätt part. Njords Lawfirm är Benaroya Pictures juridiska ombud och driver deras skadeståndstalan i det här ärendet.

Behöver jag betala?

Det är en fråga som inte enkelt kan besvaras. Om du vet att du eller någon familjemedlem har laddat eller streamat filmen kan det vara bäst att betala. Om du menar att du inte har gjort det bör du inte betala. I media har två olika juridikprofessorer uttalat sig i olika riktningar, läs mer här och här.

Kan jag bli åtalad?

Många undrar om det ses som att de "erkänner" brottet om de betalar den angivna summan. Beslutet att väcka talan om straffrättsliga påföljder görs av en åklagare. Det kan inte företaget ensamt besluta om utan Benaroya Pictures måste i så fall polisanmäla dig. Därefter ska en åklagare besluta om det ska väckas åtal.

Om åklagaren kommer att väcka åtal eller inte är naturligtvis inget som någon annan än åklagarmyndigheten kan uttala sig om. Generellt kan man säga att beviskravet för straffrättsliga ärenden är mycket högre än civilrättsliga mål om skadestånd. Bara för att man betalar förlikningserbjudandet från Njords Lawfirm anser inte jag att man per automatik har erkänt sig skyldig till brottet. Det är dessutom oklart om en åklagare, med de resurser som finns, kan tänka sig att dra tiotusentals svenska privatpersoner till domstol för ett brott av det här slaget.

Kommer Njords att dra ärendet till domstol?

Det är svårt att säga. En ansvarig advokat på advokatfirman har meddelat den digitala nyhetssidan NyTeknik att deras avsikt är att gå till domstol. Man får dock tänka på att det vore ologiskt och kontraproduktivt att skicka kravbrev till privatpersoner och samtidigt meddela i media att man inte kommer att driva tvisten vidare. Läs vad NyTeknik skrev om ärendet.

Vilka kostnader kan jag drabbas av om jag bestrider och förlorar i domstol?

Om Njords Lawfirm bestämmer sig för att driva ärendet till domstol faller tvisten troligen under reglerna om förenklat tvistemål i respektive tingsrätt. Reglerna om förenklade tvistemål och vad som händer vid en domstolsprocess kan man läsa om här.

Man ska ha klart för sig att beloppet 4500 kr som anges i kravbrevet endast är ett förlikningsförslag. Den summan kan komma att justeras uppåt om Benaroya Pictures bestämmer sig för att gå till tingsrätten med kravet. Dock är det osannolikt att tvisten skulle överskrida reglerna för förenklade tvistemål. Det betyder att tvister som understiger ett halvt prisbasbelopp (och därmed räknas som ett "förenklat tvistemål") har begränsningar i vad motparten kan kräva i rättegångskostnader om man förlorar. För 2018 är ett halvt prisbasbelopp 22 750 kr.

Svensk Handel informerar kort om vilka rättegångskostnader man kan bli skyldig att ersätta motparten för här. År 2018 motsvarar en timmes juridisk rådgivning enligt rättshjälpstaxan 1699 kronor inklusive moms.

Förlikningsavtal?

Om jag betalar för att slippa allt detta, kan motparten då återkomma och kräva mig på mer pengar? Ja, det kan de. Därför bör man kräva ett förlikningsavtal där motparten avsäger sig alla framtida anspråk med anledning av den här tvisten.

Hur är det med ansvaret i öppna nätverk?

Enligt Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala universitet, kan man inte vara ansvarig för allt som händer på öppna nätverk. Det skulle innebära att caféer, bibliotek, skolor, parker och allmänna utrymmen inte skulle kunna erbjuda öppna nätverk utan att riskera att bli skadeståndsskyldiga och straffrättsligt ansvariga för allt som händer på nätverket. Det skulle enligt Sanna Wolk bli en helt obegriplig och alldeles för långtgående följd av en sådan skyldighet.

HELPs Juristförsäkring täcker inte fordringar (krav) med anledning av påstått brott och immaterialrättsligt intrång. Därför ger vi HELP-jurister bara en översiktlig rådgivning om vad som gäller och vilka alternativ du som privatperson har. Här har jag endast redogjort för de frågor vi ofta får när vi ger råd i sådana tvister och hänvisa till de relevanta källor och medier som har behandlat frågan.

Till syvende och sist är det du som har fått kravet som måste ta ställning till om du ska betala eller bestrida utifrån de handlingsalternativ du har och de risker som de olika alternativen innebär.

Kontakta oss på 0771-985 200 eller info@helpforsakring.se