LSS och personlig assistans – en kort redogörelse

Lever du, eller känner du någon som lever med en funktionsnedsättning? Då gäller Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

LSS är en rättighetslag. Med detta menas att den enskilde som uppfyller kraven för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa i lagen angivna insatser, förutsatt att hon eller han har ett behov av insatsen i sin livsföring, och att behovet inte tillgodoses på annat sätt.

Lagen gäller för följande personkretsar

1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

2. Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Bedömning av och beslut om huruvida personen i fråga tillhör någon av lagens personkretsar görs i samband med den utredning och det beslut som fattas efter en begäran om insatser enligt LSS.

De insatser som omfattas av LSS är bland annat personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans (LSS 9:2). Det faktum att en person tillhör personkretsen enligt LSS medför inte att den personen har rätt till insatsen personlig assistans. Personkretsbedömningen och frågan om rätten till insatsen prövas var för sig.

De grundläggande behoven?

Det finns fem grundläggande behov som berättigar till personlig assistans.

  • Hjälp med personlig hygien
  • Måltider
  • Att klä av- och på sig
  • Att kommunicera med andra
  • Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade

För att räknas som ett grundläggande behov ska behovet också vara "integritetsnära". För att räknas som "integritetsnära" behöver behovet vara fysiskt nära, t.ex. att assistenten hjälper till att schamponera håret, inte bara assisterar dig med schampoflaskan. Den tid som Försäkringskassan eller kommunen inte bedömer som grundläggande behov räknas som annat personligt behov. Det är t.ex. laga mat, sköta hemmet, resa i vardagen etc.

Om du inte är nöjd med ett beslut

Om du inte är nöjd med ditt beslut kan du dels begära omprövning och dels överklaga beslut från Försäkringskassan eller kommunen. Du har rätt att ha med dig ett ombud som hjälper dig att bevaka dina rättigheter vid bedömningen.

 

Kontakta oss på 0771-985 200 eller info@helpforsakring.se