Hoppa till innehåll
Min sida

Samarbetssamtalen för oss ingenstans

Samarbetssamtalen för oss ingenstans; vi kommer inte överens om barnen och jag vill inte stämma i domstol – vad gör jag? Föräldrar som har separerat kommer inte alltid överens om hur den nya familjesituationen ska hanteras. Som vi tidigare förklarat är samarbetssamtalen ett alternativ som endast fungerar om båda parterna är med på det.

Det tidigare inlägget om samarbetsavtal hittar du här. Samarbetssamtal som varit resultatlösa brukar beskrivas som uddlösa samtal där situationen inte förs framåt. En inte alltför ovanlig anledningen till detta är att det inte finns en auktoritet som kan väga ner på parterna eller driva dem framåt. Många som befunnit sig i ett samarbetssamtal som misslyckats "vill inte göra saken värre" genom att stämma i domstol och låter därför situationen fortsätta, trots att de kanske inte anser att det är det som är bäst för barnen. Det finns dock ett mellanting som i de flest delarna av landet kallas för "konflikt och försoning".

Konflikt och försoning

"Konflikt och försoning" inleds genom att en av parterna stämmer den andra, men istället för att en vanlig process om vårdnad, boende och umgänge ska påbörjas inleds förfarandet "konflikt och försoning" på den ena partens begäran och efter den andra partens godkännande. Förfarandet består av att parterna kallas till en första muntlig förberedelse som i den vanliga processen, men istället för att det enbart ska vara parterna, deras ombud och en domare är även socialtjänsten med, som oftast representeras av en handläggare från familjerätten. Därefter inleds samtal som involverar parterna, domaren och socialtjänsten. De lyfter fram alternativa lösningar, som en kompromiss för att föra parterna framåt i samarbetet och eventuellt hitta en lösning på situationen. När en tillfällig lösning har hittats planeras en utvärderingsperiod och en ny muntlig förberedelse i slutet av denna för en återkoppling. Om de båda parterna vid den andra muntliga förberedelsen kan konstatera att det fungerat väl kan man komma fram till en slutlig lösning som på parternas begäran kan meddelas i en dom av tingsrätten. Har det inte fungerat eller behövs mer tid kan en ny utvärderingsperiod påbörjas. Har inte någon slutlig lösning uppnåtts efter tre muntliga förberedelser (och om förutsättningarna för vidaresamtal är små) kommer domaren med största sannolikhet att släppa förfarandet och övergå till handläggning enligt den vanliga processen.

Skillnaden mellan detta förfarande och samarbetssamtalen hos kommunen, är att parterna kan uppleva ett tryck genom domstolens närvaro. Parterna upplevs ofta att vara mer samarbetsvilliga då än när de sitter i samarbetssamtal som inte stöds av en auktoritet. Med en domare närvarande tenderar fler parter att hålla sig till sunda och vettiga förslag. En risk som bägge parter gärna vill undvika är att domaren väljer att avbryta förfarandet med "konflikt och försoning" och hantera målet i enlighet med den vanliga processen. Detta leder till att parterna agerar så medgörliga som möjligt. 

Sammanfattningsvis är detta ytterligare ett steg att ta innan man går över till en regelrätt vårdnad-, boende- eller umgängestvist. Innan detta steg tas bör två saker tas i åtanke. Det innebär fortfarande att man inger en stämningsansökan till tingsrätten och man bör vara förberedd på att behöva gå hela vägen ifall att "konflikt och försoning" misslyckas. Den andra saken att ha i åtanke är att kontrollera att tingsrätten handlägger mål i enlighet med detta förfarande. Detta är anammat av de flesta tingsrätterna i Sverige men det är upp till varje tingsrätt att bestämma huruvida man faktiskt genomför dessa förfaranden eller inte.

Juridisk ordbok