Nej, man får inte ge bort gemensam egendom inför en bodelning

31 maj 2017

Mannen förde över delar av den gemensamma egendomen till en släkting, för att minska den del som annars skulle tillfalla hans fru vid skilsmässan. Varken tingsrätten eller hovrätten godkände detta. De två makarna kunde inte komma överens i bodelningenFördelning av makars giftorättsgods. Bodelning mellan makar kan göras med anledning av skilsmässa, dödsfall eller under äktenskapet. Läs mer efter skilsmässan. Efter beslut av en bodelningsförrättareJurist som utses av tingsrätt för att göra bodelning mellan två makar eller sambor. Läs mer överklagade kvinnan bodelningsbeslutet till tingsrätten och hävdade att mannen var skyldig henne 700 000 kronor.

Enligt kvinnan hade mannen fört över drygt 400 000 kronor till sin pappa för att på så sätt "göra sig av med" en stor del av sitt giftorättsgodsEn makes egendom som den andre maken har giftorätt till. Läs mer så att det inte skulle delas lika mellan parterna i bodelningen. Mannen menade att överföringen var en återbetalning till pappan för ett lån.

Gemensam egendom

Kvinnan menade också att mannen hade en lägenhet i Iran som borde räknas med i bodelningen. Som bevis för detta presenterade hon ett lagfartsbevisInskrivning av fastighetsförvärv. Ansökan om lagfart görs vid en inskrivningsmyndighet och inskrivningen görs i ett inskrivningsregister. Läs mer som visade att mannen ägde lägenheten. Enligt mannen var dock lagfartsbeviset en falsk handling, han sa sig inte äga någon lägenhet i Iran.

Tingsrätten Den första domstolen i brottmål. Läs merkom fram till att mannen inte kunde bevisa att det fanns ett skuldförhållande mellan honom och hans pappa. Det innebar att överföringen på 400 000 kr hade gjorts helt utan någon motprestation från pappans sida och att betalningen då kunde betraktas som en gåvaÖverlåtelse av egendom utan vederlagBegrepp för den ersättning som någon ger till annan för en viss prestation. Läs mer. Jämför benefikEn rättshandling där den person som utför den inte förväntar sig något vederlag. Läs mer. Läs mer.

En gåva som inte var en gåva

Eftersom beloppet översteg mannens tillgångar i bodelningen ansågs det att han hade minskat giftorättsgodset i en betydande omfattning och att gåvans värde skulle tas med i bodelningen.

Tingsrätten ansåg också att lagfartsbeviset från Iran var äkta och att lägenheten därför skulle ingå i bodelningen. Däremot ansåg tingsrätten att kvinnan inte kunde visa värdet av lägenheten och därför bestämdes värdet av den till 0 kronor.

I ett nytt beslut fastställde tingsrätten att mannen skulle betala 200 000 kronor i så kallad skifteslikvid till kvinnan. Detta utgjorde hälften av det belopp som han överfört till sin pappa och var att jämställa med en gåva, eftersom han alltså inte kunde bevisa att det faktiskt fanns ett skuldförhållande mellan honom och hans pappa.

Både mannen och kvinnan överklagade domen till hovrättenDen som inte är nöjd med tingsrättens avgörande kan i de flesta fall överklaga till hovrätten. Läs mer som dock fastställde tingsrättens dom. Mannen överklagade dessutom beslutet till Högsta domstolenDen som inte är nöjd med vare sig tingsrättens eller hovrättens avgörande, kan överklaga till Högsta domstolen, som är den sista instansen. Läs mer som valde att inte ta upp fallet till prövning.

Därmed stod hovrättens beslut fast och mannen fick betala 200 000 kronor till kvinnan; pengar som han alltså hade försökt undanhålla vid bodelningen genom att föra över dem till sin pappa.

Paavo Fagerlund

Senior jurist & processchef

Kontakta oss på 0771-985 200 eller info@helpforsakring.se