Vad hände efter kravbreven från Njords Lawfirm?

I början av 2018 skickade den danska advokatfirman Njords Lawfirm tusentals kravbrev till svenska privatpersoner, läs mer om det i artikeln "Fått kravbrev från Njords Lawfim?" Vad har hänt sedan dess? Har de som fick brevet också fått kallelse till domstol? Hur rapporteras det i media?

Media

SVT Nyheter har rapporterat om dessa kravbrev på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt. Där kan man läsa om fyra olika aspekter av situationen:

  1. Massutskicken
  2. De anklagade
  3. Advokaterna
  4. Experternas kritik

De fyra experter som intervjuades är inte nådiga i sin kritik:

"Det finns en risk för det som kallas för legal blackmailing." Mårten Schultz, professor i civilrätt.

"Kan inte vara något etiskt beteende." Marianne Levin, professor i civilrätt.

"Att du har ett abonnemang innebär inte att du är skyldig." Sanna Wolk, professor och forskare i immaterialrätt.

"Det är inget juridiskt fel att skicka ett sånt här kravbrev, men man får inte formulera breven på ett bedrägligt sätt. Det är viktigt att breven inte framstår som betalningskrav." Ulf Maunsbach, docent vid Lunds universitet.

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund sa den 4 juni 2018 att han "blir upprörd när amerikanska filmbolag använder skrämselmetoder." Bolund öppnar för en översyn av svensk lagstiftning för att förhindra missbruk, om så skulle vara fallet.

Så – vad är nytt?

Sedan den förra artikeln har Innerstans advokatbyrå och Ramberg advokater också gett sig ut på spelfältet och skickat samma sorts kravbrev till privatpersoner runtom i landet. En av byrårena skickade till och med ut breven så att de nådde mottagarna den 22 december 2017. På ett personligt plan anser jag att valet av datum är högst olämpligt med tanke på brevens utformning och innehåll. Det visar på en tydlig brist på omdöme att skicka kravbrev så att de når privatpersoner två dagar före julafton.

Datainspektionen granskar sedan en tid dessa brev för att bedöma om de kan anses vara just kravbrev/inkassokrav. Är de det krävs tillstånd, och då är man som avsändare underställd Datainspektionens tillsyn.

Konsumentverket har fått in flera anmälningar som gäller breven men eftersom det varken handlar om köp eller konsumentförhållanden är det inte mycket denna myndighet kan göra.

Advokatsamfundet vill inte kommentera saken, mer än att man hänvisar till ett avgörande från disciplinnämnden. Det handlar om en privatperson som anmält en av advokaterna hos Ramberg advokater eftersom personen ansåg att kravbrevet var mycket hotfullt. Advokaten "friades" med motiveringen att brevet var upprättat i enlighet med god advokatsed och att advokaten hade att tillvarata sin klients intresse.

Uppdrag granskning har letat i Patent- och marknadsdomstolens och samtliga tingsrättersDen första domstolen i brottmål. Läs mer arkiv, fem år tillbaka i tiden, men inte hittat ett enda fall där en mottagare av de aktuella kravbreven har ställts inför rätta.

I anslutning till detta har Emelie Svensson, jurist på Njord Law Firm, sagt att "I Sverige har vi ännu inte tagit någon till rätten, men vi planerar att ta fildelare till rätten under 2018."

Kanske är det fel att ta upp det uttalandet som en nyhet, då företaget gick ut med detta redan 2016, sedan återigen 2017 och nu 2018. Det är tämligen anmärkningsvärt att man har haft två år på sig att dra en påstådd fildelare inför rätta – men inte har gjort det. Kan det vara så att man inte vill?

Egna reflektioner

Det kan tänkas att man på Njord Law Firm inte är så övertygade om att vinna det här som man ger sken av att vara. Risken för att de förlorar i rätten är överhängande och då kommer media att publicera domen samma dag. Det scenariot skulle med största sannolikhet urholka hela affärsidén, som ju går ut på att skrämma potentiella fildelare till förlikning, trots att det är tveksamt om man hade kunnat göra en rättssak av det. Skrämseleffekten går från 100 till 0 om det blir känt att rättighetsinnehavarna har förlorat ett sådant mål i en svensk domstol – jämför professor Mårten Schultz uttande om "legal utpressning" ovan.

HELPs JuristförsäkringJuridisk hjälp i försäkringsform. Läs mer täcker inte krav med anledning av påstådda brott och intrång i immaterialrätten. Däremot kan vi ge våra kunder en översiktlig rådgivning om vad som gäller och vilka alternativ de som privatpersoner har.

Till syvende och sist är det den som har fått kravet som måste ta ställning till om hen ska betala eller bestrida, utifrån de handlingsalternativ som finns och de risker de olika alternativen innebär.

Kontakta oss på 0771-985 200 eller info@helpforsakring.se