Hoppa till innehåll
Min Sida

Gemensam egendom inför en bodelning

Mannen förde över delar av den gemensamma egendomen till en släkting.

För att minska den del som annars skulle tillfalla hans fru.Varken tingsrätten eller hovrätten godkände detta. De två makarna kunde inte komma överens i bodelningen efter skilsmässan. Efter beslut av en bodelningsförrättare överklagade kvinnan bodelningsbeslutet till tingsrätten och hävdade att mannen var skyldig henne 700 000 kronor. Enligt kvinnan hade mannen fört över drygt 400 000 kronor till sin pappa för att på så sätt "göra sig av med" en stor del av sitt giftorättsgods så att det inte skulle delas lika mellan parterna i bodelningen. Mannen menade att överföringen var en återbetalning till pappan för ett lån.

Gemensam egendom

Kvinnan menade också att mannen hade en lägenhet i Iran som borde räknas med i bodelningen. Som bevis för detta presenterade hon ett lagfartsbevis som visade att mannen ägde lägenheten. Enligt mannen var dock lagfartsbeviset en falsk handling, han sa sig inte äga någon lägenhet i Iran.

Tingsrätten kom fram till att mannen inte kunde bevisa att det fanns ett skuldförhållande mellan honom och hans pappa. Det innebar att överföringen på 400 000 kr hade gjorts helt utan någon motprestation från pappans sida och att betalningen då kunde betraktas som en gåva.

En gåva som inte var en gåva

Eftersom beloppet översteg mannens tillgångar i bodelningen ansågs det att han hade minskat giftorättsgodset i en betydande omfattning och att gåvans värde skulle tas med i bodelningen.

Tingsrätten ansåg också att lagfartsbeviset från Iran var äkta och att lägenheten därför skulle ingå i bodelningen. Däremot ansåg tingsrätten att kvinnan inte kunde visa värdet av lägenheten och därför bestämdes värdet av den till 0 kronor.

I ett nytt beslut fastställde tingsrätten att mannen skulle betala 200 000 kronor i så kallad skifteslikvid till kvinnan. Detta utgjorde hälften av det belopp som han överfört till sin pappa och var att jämställa med en gåva, eftersom han alltså inte kunde bevisa att det faktiskt fanns ett skuldförhållande mellan honom och hans pappa.

Både mannen och kvinnan överklagade domen till hovrätten som dock fastställde tingsrättens dom. Mannen överklagade dessutom beslutet till Högsta domstolen som valde att inte ta upp fallet till prövning.

Därmed stod hovrättens beslut fast och mannen fick betala 200 000 kronor till kvinnan; pengar som han alltså hade försökt undanhålla vid bodelningen genom att föra över dem till sin pappa.

Juridisk ordbok