Hoppa till innehåll
Min sida

Köpa bostad och bli sambo

Ska ni flytta ihop, eller har ni kanske redan gjort det? Olika sätt att förhålla sig till samboekonomin kan t ex få väldigt olika konsekvenser om ni någon gång skulle separera. Här vänder jag mig både till dig som planerar att flytta ihop med din partner och till dig som redan lever i ett samboförhållande.

Andra regler gäller för er som är gifta eller planerar att gifta er. Det allra viktigaste som ni behöver veta är kort och gott detta; om ni köper en bostad som är tänkt som ert gemensamma hem blir den bostaden samboegendom. Är det du som betalar hela köpesumman? Det spelar ingen roll. Är det din partner som betalar hela köpesumman eller delar ni på den? Det spelar fortfarande ingen roll, enligt sambolagen är bostaden ändå samboegendom. 

Kortfattat betyder det, fortfarande enligt sambolagen, att bostaden omfattas av bodelningen om det tråkiga skulle hända att ni någon gång går skilda vägar. Om ni inte har kommit överens om något annat kommer då bostadens värde, efter avräkning för bland annat vinstskatt och lån, att delas lika mellan er. Igen – det spelar ingen roll om du eller din partner på egen hand har finansierat hela bostaden och själv står som ägare av bostaden, eller om ni har delat på finansieringen och står som ägare tillsammans.

Kanske har du och din nuvarande eller blivande sambo inte samma ekonomiska förutsättningar att finansiera ett bostadsköp? Om ni i så fall bestämmer er för att äga olika stora andelar av bostaden eller gå in med olika stor kontantinsats men fortfarande äga lika stora andelar av bostaden kan det vara värt att fundera över hur detta ska regleras mellan er vid en eventuell separation.

Jag rekommenderar att ni reglerar detta genom att skriva ett samboavtal och eventuellt också ett skuldebrev som ska gälla mellan er. Det som avgör om både samboavtal och skuldebrev behövs, och hur de handlingarna ska formuleras, är er specifika situation.

Med risk för att vara tjatig säger jag det igen – det viktigaste att komma ihåg är att det som är avgörande för hur värdet av bostaden ska fördelas mellan er vid en eventuell bodelning inte är hur stor del av bostaden respektive part står på. Om ni vill undvika att bostaden delas lika mellan er vid en eventuell bodelning (trots att den ena parten äger eller har betalat mer) räcker det alltså inte att bara skriva i köpehandlingarna att ni ska äga olika stora delar av bostaden.

För att förtydliga får du två exempel med samma utgångsläge.

 

Utan samboavtal eller skuldebrev

A och B ska flytta ihop och har köpt ett hus för 1 200 000 kronor. De bestämmer sig för att de ska äga hälften var av huset, trots att A går in med 400 000 kronor kontant och B bara går in med 200 000 kronor kontant. Lånet på fastigheten är 600 000 kronor och de väljer att båda två ska stå på lånet och ansvara solidariskt för det.

Efter fem år bestämmer sig A och B för att gå skilda vägar. Huset har samma värde som när de köpte det så de behöver inte betala vinstskatt. De har varit flitiga och amorterat 200 000 kronor på fastighetslånet och värdet som bodelas är något förenklat 800 000 kronor.

I det här exemplet har A och B varken skrivit samboavtal eller skuldebrev, så dessa 800 000 kronor ska delas lika mellan parterna. A och B får alltså 400 000 kronor var efter bodelningen, trots att A's kontantinsats var dubbelt så hög när de köpte huset.

 

Med både samboavtal och skuldebrev

Precis som i Exempel 1 har A och B tillsammans köpt en bostad för 1 200 000 kronor. De följer förutsättningarna i Exempel 1 med några undantag. För det första skriver ett samboavtal och anger att sambolagens regler om bodelning inte ska gälla för den bostad som de har köpt tillsammans. Någon bodelning ska med andra ord inte göras om A och B går skilda vägar. Istället ska de anses äga den del av bostaden som de står på, det vill säga hälften var.

De skriver också ett skuldebrev med innebörden att B ska vara skyldig att betala A 100 000 kronor för att reglera att A gick in med en högre kontantinsats. Vid en eventuell separation ska värdet fördelas lika, efter bland annat avräkning för lån. A och B får på så sätt 400 000 kronor var om de separerar. Eftersom B är skyldig A 100 000 kronor kan A i enlighet med skuldebrevets villkor göra anspråk på den summan vid en separation. I realiteten får då A 500 000 kronor av bostadens värde, medan B får 300 000 kronor av bostadens värde.

På det här sättet får A ersättning för den högre kontantinsatsen. 

Hur ni som är sambo ska hantera just ert gemensamma ägande beror förstås på omständigheterna i ert fall. Jag rekommenderar att ni pratar med en jurist som har kompetens inom dessa frågor om ni är osäkra.

Juridisk ordbok