Hoppa till innehåll
Min sida

Arvskifte

Arvskiftet är både den förrättning där tillgångarna fördelas och den skriftliga handling över skiftet som dödsbodelägarna skall skriva under.

När någon har avlidit ska dödsboets eventuella skulder betalas och bodelning göras om den avlidne var gift och makarna hade giftorättsgemenskap. Bodelning måste också göras om en efterlevande sambo har begärt det.

Ett arvskifte innebär att de tillgångar som finns kvar efter bodelningen delas ut mellan dem som är delägare i dödsboet. En handling som avser arvskiftet ska upprättas och skrivas under av delägarna. Bouppteckningen ligger normalt till grund för bodelning mellan den avlidne och dennes make/sambo och arvskiftet mellan arvingarna.

En delägare i ett dödsbo kan begära hos tingsrätten att en särskild skiftesman utses för att genomföra arvskiftet. Om dödsboet förvaltas av boutredningsman eller testamentsexekutor förrättas arvskiftet normalt av dem.

Varje delägare har vid arvskiftet rätt att få del i alla slag av egendom, dock bör den egendom som inte kan delas eller skiljas läggas på en lott. Har en fastighet delats så att delägarna fått andelar i fastigheten, äger delägarna fastigheten med samäganderätt.

Dödsbodelägare måste inte göra ett arvskifte. Istället kan de avtala om sammanlevnad i oskiftat dödsbo.