Äger du jordbruksfastighet eller skog? Se upp med det här!

11 juli 2017

Många oseriösa aktörer vänder sig till privatpersoner som äger en bit skog eller en jordbruksfastighet. Ofta vill de lura dem att teckna avtal som näringsidkare, och inte privatperson.

Bara för att du äger skog eller en jordbruksfastighet är du inte nödvändigtvis en näringsidkare i lagens mening, då krävs det också att du bedriver näringsverksamhet. Själva ägandet gör dig inte automatiskt till näringsidkare.

Alla känner inte till de här reglerna och det utnyttjas av till exempel oseriösa telefon- och internetbolag som låter sina säljare ringa privatpersoner för att lura dem att teckna avtal i egenskap av näringsidkare. De nämner oftast inte att avtalet gäller för företag, och inte privatpersoner. Bindningstiderna för företag är ofta längre och utan ångerrätt, dessutom är de avtalen svåra att komma ur utan att förlora pengar.

Var på din vakt

Om du är privatperson och äger skog eller jordbruksfastighet gör du därför klokt i att vara uppmärksam; be försäljaren att förtydliga om avtalet gäller för näringsidkare eller privatperson. Den största skillnaden är att en näringsidkare inte omfattas av konsumenttjänstlagen och distansavtalslagen och att 14 dagars ångerrätt inte gäller för näringsidkare. Som konsument har man däremot alltid 14 dagars ångerrätt när man ingår avtal på distans. Med distans menas ett köp som inte sker i näringsidkarens affärslokal, till exempel över telefon eller internet.  

Ångerrätten

Om företaget inte upplyser om ångerrätten vid samtalet gäller ångerrätten istället i ett år från att den skulle ha gått ut. Det räcker inte att säljaren bara informerar om att det går att ångra köpet, han eller hon har också skyldighet att informera om vad du som konsument ska göra om du vill använda dig av ångerrätten. Det ska framgå av samtalet hur och när det finns en ångerrätt, hur du kan använda den och hur du ska göra om du vill ångra köpet. Ska det till exempel göras via mail eller brev? Säljaren måste också upplysa dig om var du kan få mer information.

Det finns även oseriösa aktörer som skickar ut myndighetsliknande blanketter till privatpersoner som äger skog och jordbruk och uppger att de behöver kompletterande uppgifter till deklarationen eller liknande. Här gäller det att vara ännu mera uppmärksam eftersom dessa företag även kan ha egna inkassobolag som driver in fordringar. Läs därför alltid igenom myndighetsliknande handlingar noggrant! Är du tveksam, ring avsändaren och dubbelkolla att det verkligen är en myndighet. Har du en Juristförsäkring hos HELP så granskar och bedömer vi handlingarna åt dig.

Skulle du ha undertecknat något i tron att det var en myndighet som skickade ut handlingen och det kommer en faktura från bluffbolaget är det alltid viktigt att bestrida fakturan i egenskap av konsument.  Du ska dock inte under några som helst omständigheter underteckna bestridandet med din namnteckning, då den kan användas mot dig i förfalskningssyfte om det skulle uppstå en tvist.

Kontakta oss på 0771-985 200 eller post@helpforsakring.se