Framtidsfullmakt – vad händer vid en jävssituation?

Lag (2017:310) om framtidsfullmakter trädde i kraft den 1 juli 2017 i syfte att, som ovan nämnts, förenkla proceduren när en person inte längre är förmögen ta hand om sina ekonomiska och/eller personliga angelägenheter. Om du vill läsa mer om detta se HELPs tidigare artiklar som mer beskriver framtidsfullmaktens innehåll, samt information om vem som kan vara i behov av en framtidsfullmakt.

• Varför ska jag skriva en framtidsfullmakt?
• Framtidsfullmakt: bestäm nu vad som ska hända sen

Jävsregleringen

Syftet med lagen om framtidsfullmakter verkar vid en första anblick som relativt oproblematisk men är det verkligen så?

Under 2023 började frågan om jävsregleringen i lagen om framtidsfullmakter att alltmer diskuteras och i slutet av februari 2023 kom Lantmäteriet ut med ett ställningstagande i frågan. Lantmäteriets ställningstagande grundar sig i deras utredning utifrån tolkningen av jävsreglerna i lagen om framtidsfullmakter.

I lagen om framtidsfullmakter finns en bestämmelse om jäv som innebär att en fullmaktshavaren inte har rätt att företräda fullmaktsgivaren i en fråga där fullmaktshavaren själv, dennes make/maka, sambo, barn eller någon annan som fullmaktshavaren företräder är motpart eller av någon annan anledning kan ha motstridiga intressen, mer om detta nedan.

Vad innebär jävsreglerna i praktiken i förhållande till framtidsfullmakter?

Ett exempel på en vanligt förekommande situation är att makar, vi kallar dem A och B, bor i en fastighet som utgör deras gemensamma bostad. Om A hamnar i ett tillstånd där denne inte längre kan ta hand om sina angelägenheter träder framtidsfullmakten i kraft som denne upprättat och där B agerar som fullmaktshavare. När fastigheten behöver säljas säljer make B hela fastigheten, sin andel inklusive make As andel. Make B undertecknar rättshandlingarna för egen del men också för As del med stöd av framtidsfullmakten. Köparen skickar därefter in en ansökan om lagfart till Inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet). Lagfarten är ett bevis på vem som äger en fastighet och till hur stor andel.

Efter Lantmäteriets ställningstagande har Lantmäteriet avslagit allt fler ansökningar om lagfart i flera fall då en gemensamt ägd fastighet har sålts och där en av säljarna har företrätt den andra parten med stöd av just en framtidsfullmakt, likt exemplet ovan. Lantmäteriet har ansett att det funnits ett motstridigt intresse som lett till avslagen. Enligt Lantmäteriet föreligger ett motstridigt intresse när det rör sig om att fullmaktsgivare och fullmaktshavare

• har del i samma dödsbo,
• äger en fastighet tillsammans (samägs),
• är sambor och har en fastighet som utgör gemensam bostad/samboegendom eller
• är gifta och har en fastighet som utgör gemensam bostad.

Det räcker att jävet, det motstridiga intresset, är objektivt. Det behöver med andra ord inte konkret påvisas att det faktiskt finns motstridiga intressen i ett specifikt fall.

Läs mer om Lantmäteriets tolkning och ställningstagande på deras hemsida.

Vad finns det för eventuella risker och kan vi påverka dessa?

Risken med att genomföra en försäljning av en fastighet där det föreligger jäv är att köpehandlingen blir ogiltig. Ett sätt som du som fullmaktsgivare kan hantera detta är att i framtidsfullmakten ange en ersättare för fullmaktshavaren som kan träda i dennes ställe om en jävssituation skulle uppstå. Denna alternativa person kan då inte vara en person som på något sätt kan ha ett motstridigt intresse. Känner du ingen lämplig ersättare eller inte vill utse någon ersättare så går en jävsituation att lösa genom att fullmaktshavaren, efter att framtidsfullmakten trätt i kraft, ansöker om en god man hos tingsrätten för den specifika åtgärden, exempelvis försäljning av fullmaktsgivarens andel av fastigheten. Att behöva utse en god man i en sådan situation kan tyckas kontraproduktivt då syftet med lagen om framtidsfullmakter bland annat var med syftet att underlätta den här typen av procedur och för att en god man inte skulle behöva utses.

Då lagen om framtidsfullmakter trädde i kraft 2017 betraktas de som en relativt ung lagstiftning. Det finns inte heller så mycket domstolsavgöranden på området som kan ge någon vägledning. Förhoppningen är därför att reglerna kring detta förtydligas så småningom, även om det hittills – drygt ett år senare – inte skett något förtydligande i frågan.